Nu kommer tårarna...

Shit, vad fort 13 dagar går! Ikväll åkte Janne och Albert hem till Sverige och nu kom det jag har befarat..tårarna och misstron på mig själv. Är jag inte riktigt klok som väljer att vara ifrån min familj på detta sätt?! Jag får riktigt ont i mamma hjärtat när jag tänker på att jag inte kan vara på plats fysiskt när mina pojkar behöver sin mamma. Men övertalar mig själv just nu att de har min kärlek och trygghet redan i sig så att det kommer att fungera bra ändå och ni som läst boken " konsten att höra hjärtslag" vet ju att man inte behöver vara tillsammans fysiskt för att vara tillsammans och jag ska anamma det allt vad jag kan, överföra min kärlek och ge dem trygghet och styrka härifrån. Kan man se och prata  med varandra via "Skype" trots att man befinner sig på andra sidan jordklotet så vore det väl fasen om man inte kan sända lite mentala grejer också!  Snyft, vad tufft detta nu blev...förhoppningsvis känns det lite bättre när jag fått skriva av mig lite. Det finns många syften med att blogga ;) Innan jag åkte var det många som sa att ni aldrig skulle klara att vara borta från era barn etc. och jag höll med om att det skulle bli tufft och att jag troligtvis skulle ångra mig både en och två gånger och längta hem i massor, men att jag troligtvis skulle utvecklas som person/människa när jag gör detta äventyr ensam. Det känns lite bullshit nu.. Men något bra kommer det ur detta, det vet jag :)

Här kommer lite gott och blandat från de senaste 13 dagarna. 

Vi hyrde Lena Grudds hus på "Baan Evelina"

Helt galet men grannen visade sig vara Hans, som Janne spelat i hockeylandslaget med. Camilla, frun i huset hade även jag många gemensamma bekanta med. Kul!

När vi flyttat till min lägenhet lät vi cyklarna stå och åkte lokalbuss istället. Kostar typ 2,50 för 7 km...

Den hör jycken smiter alltid in till kylan på "Family mart". Det är också galet, på min gata har jag tre mataffärer med ca 100 meters avstånd (max). Och de har öppet dygnet runt. Mindre bra när man måste tröstäta lite ;)

Mangoshake, så god!! (Ska vara tummen upp på den)

Sista kvällen skulle vi lyxa till det med hummer.

Den ser godare ut än vad den var. Det blev helt fel, för när vi ätit upp stjärtdelen så såg vi att den var rå i mitten och då de grillade dem på den igen, men tyvär så var det ganska färdigätet för vår del.

Albert i hängmattan vid min lägenhet. De har verkligen haft tur med vädret, regnet har hållit sig till nätterna. Så nu är det två svarta pepparkakor som kommer hem till kylan.

Gah, vad jag saknar dem redan!

Ta hand om varandra där ute och kramas lite mer <3

Kramen från mig!